I Venetien i trakterna av det rosarosiga Verona framställs unikt vin på traditionelltvis. På torkvindarna ligger små högkoncentrativa russinliknande druvor och drar sig i väntan på buteljering. Den sk. Passitometoden har länge givit oss ett tätt och fullmatat vin.

"Bitterljuvt" skriver Kronstam i DN om krutpaketet Allegrini Amarone Classico (nr. 97039, 395.00 sek). Jag säger "onödigt dyrt för den som vill ha nått extrafermenterat" och föreslår tvärsäkert vinkunnig dam på Systembolget att i stället ta en Amarone della Valpolicella från Luigi Righetti (nr. 85048, 154.00 sek) alt en Campolieti Ripasso (nr. 6792, 79.00 sek).



I Köpenhamn för nått år sedan kom jag och svågern över ett antal flaskor för bara 75.00 danska stycket. Och även där infinner sig en kraftig smak av choklad, plommon, lakrits och mint. En pepprig baston som går mot mogna körsbärskärnor ger dig en skön sträv fyllighet som inte alls blir så där alkoholig som en del andra på torkmattor utjästa Corvinadruvor kan ge upphov till. 

Annars kan man alltid välja den lite mildare och mindre alkoholstarka Ripasson som jäst på skalresterna från det sötare Reciotovinet. Dock, alltjämt bittert (amare) och med en högre andel av hjälpdruvorna, Molinara och Rondinella. Inställsamt och lite små sött, ungefär som relationen mellan tuffa Barolo och smarta Barbaresco i en annan del av norra Italien (Piemonte).



Doppar du sen den minst tvåårslagrade parmesanosten i en kopp nedkokt balsamvinäger får du en stadig och kletig eftersmak som inte ger sig av i första taget. Va Bene!