Läste just Seirstads skildring kring livet i Tjetjenien och Schoris Irakprat. "Ängeln i Groznyj och Draksåddens år". Den förra i sann Politkovskaja ambition, den senare lite Åströmsk till sin stil och innehållsmässigt endast revanschistisk i sina påhopp på republikanska amerikaner. Åsne berättar om stort och smått medan Pierre försöker få med allt och inget. Grymt och omänskligt är i alla fall det bärande temat i dessa namnologiska uppteckningar.

Nu viker jag upp Dissmors "Turkey Decoded". Ett måste i min bransch. Ett aktstycke i sin genre. Som det verkar, läsvärt.