Vita viner
2005 Comtes d'Isenbourg - Alsace Grand Cru; friskt, fräscht med tydlig karaktär. Mycket petroleum och citrus, precis som en Riesling från Schoenenbourg läget i Riguewihr.
2007 Sancerre Les Baronnes - Henri Bourgeois - Chavignol: snustorr, fyllig och knivskarpa mineraler. Elegantare blir inte Sauvignon Blanc odlat på flintsten.
Alltså, två klart goda köp på ett bolag nära dig.
Chateau Bernadotte
2003 Ch Bernadotte, Grand Vin Haut-Medoc ger rätt inramning. Tydligt, modernt och j... gott. Vingården i svensk ägo under två decennier fram till 1997. Och med anor till Napoleons Marsalk, Bernadotte. Bordeauxvin är inte alltidt träigt och ålderdomligt, även om vi i detta fall inte ens rör oss i de särskilt höga prissegmenten.
Man kan tydligt skönja spänstiga tanniner varvat med en ovanligt skarp och mörk svartvinbärssmak. Äntligen ett prestigevin med rätt prislapp. Alltså. Rikligt med ceder, cassis, lakrits, läder och en massa mogna plommon. Ekfatslagringen har också skänkt värme till denna ljuva Paulliac. Beställ din ranson. Detta är ett fynd!
Priorat.
Avslutar en flaska spanskt profilvin till Paellan. 2002 Finca El Puig är bastant men ändå läckert. Baserat på helfranska druvor; Grenache, Carignan och Cabernet Sauvignon ger denna budgetpriorat (under 200 sek) en mysig upplevelse.
Muskot, choklad och romrussin är också sånt som bidrar till en varm katalansk kyss. Prioratområdet (priorat = "priory") har en tradition sedan 1200-talet då munkarna började framställa detta lite udda vin i en spansk kontext där Riojan har sin urgamla hävd.
Innan vinsörplandet, så klart en iskall bira. San Miguel gör dig aldrig besviken...
Håll denna spanska kombination i minnet till påskalammet. Glöm överjästa och alkoholstyva påskbryggder.
Varats olidliga lätthet.
Gårdagens hemmapizza med ett par flaskor svinkall Coors Light tog mig fram till ännu en sporthelg där lätthet blev avgörande. Smak och kalorisnålhet balanserar och jag får äntligen ett sportigt fegisöl. Ändå med rondör och inte obetydliga former. Lättflyktig helt naken friskhet med citruston och knäckig maltighet känns lika fräscht som Obamas Förenta Stater.
Pizzan bakad på välkavlad botten med pesto, tapenade och tomat bas rikligt basilikakryddad med finklippt skinka samt skogchampinjon toppad med mozzarella och paremasan kompletterar finfint. Och oregano förstås. Belissimo!
Tidig revelj följt av raska gossar på plastgräs gav förhoppningar om en blommande vår, fyllt av knoppande lövverk gisslar även den mest luttrade. Jag plussar på och tror på understödjande bastoner.
F12
F12 har ny entré och mer rymd i lokalen. Alltfort grönt, blekt och minimalistiskt. Servicen alltjämt diskret proffsig med tidsmässig timing. Menyn präglas av 70-talskost där kotlettrad och kolja ståtar stolt. Tunga gjutjärnsbestick och mahognylådor till bröd och nota sätter också lyxprägel.
När den sega espresson sippats upp har konversationen böljat fram och åter över det Egeiska havet och fegispratandet ang. vissa stashemligheter avslutats blev kuvertavgifterna nästan fyrsiffriga.
Väninnan
.
Berättelsen är färgstark, initierad och rätt avslöjande vad angår departemenets inre angelägenheter. Franchells fingerade fabriserade handling och emellanåt Personfixerade story är definitivt läsvärd för någon som vill komma närmre sanningen om livet i Arvfurstens Palats än den som Undevik serverat oss i Svt1. Också interjörerna från socialdemokraternas turbulenta inkrom tycks ha relevans.
Jag minns morgonen den 11 september 2003 sittandes vid radion i Millefeuilles bibliotek efter ännu än natt när Mistralen pinat vinfälten i Provence. Och min intensiva franskutbildning snurrat till sinnen och sans. Tillsammans med vårt då blivande sändebud till Kinshasa hör vi Statsministern med gråten röst förkunna det osannolika. Igen har en minister mördats på öppen gata. Våra blickar möts och tystnaden är förlamande. Sorg och förtvivlan över svenskt säkerhetstänkande.
Havsmak
Fredag den 13:e och en arbetsvecka som kröns med lyxlunch i Oslo. Kungl. UD:n bjuder i vanlig ordning flott på hummersoppa, ishavstorsk och chokladbakelse. I glasen Domaine Ostertags urtypiska Riesling Muenchberg. Ett fulländat skolexempel på hur man gör en lätt riesling som gör avtryck med klassisk Alsaces stil. Frisk oljig och citronal.
Balkanologer pratar om ekonomisk kris och bankrutta stater i baltikum, på balkan och på sagornas ö. Ingen lösning bara fruktan för ursinningslösa krafter i ett ekonomiskt tillstånd där en svensk byråkrats köpkraft på den norska marknaden är skjuten i sank. Eller rent av spikad mot havsbotten. Pizzan på Olivia vid Akersbrygge betingar 179.00 nok! Därtill ett par glas Ringnes Pils och traktamentet är slut.
Friesiskt friskt!
Slitna stämband svalkas av med friesiskt - supersträvt - öl med en frisk beska. Jever Pilsner från Friesland i Nordtyskland. Sehr gut! Lättdrucket och B-vitamin stinnt är fördelar efter en dag vid sidlinjen coachandes ystra fotbollspojkar. Gröna buteljer är fräscht och inte förtappat alls. En lördag i idealismens Sverige, där din egen insats borgar för kontinuitet tarvar nått "fun" som blivit Jevers slogan i jakten på en sportigare kundkrets. Smart!
Vid tangentbordet slår det mig att jag inte ännu reflekterat över "diplomatparodin". En förfärligt bedrövlig produktion som den staliga kvalitets-tvn rullat ut helt utan skrupler. Snacka om skev, drev och manipulerad verklighet i bästa tvålformat. Huvudpersonen överträffar sig själv helt ogenerat och den suggestiva speakerrösten gör "Klas Diplomat" till en folkhjälte som gäckar den yrkeskår vars plymer han av en tillfällighet fått tillgång till. Smaklöst! Diskursen efter det sista avsnittet visar hur lite gemene man vet om den klassiska diplomatins föga underhållande vardag i en värld där globaliseringen aldrig varit annat än just vardag i århundraden. 
Kårandan är stark och "code of conduct" rigid för den som vill komma ur det konsulära träsket där Klas & Co kämpar på med bravur, dock utan varje insikt om vad deras tv-gycklande får för konsekvenser för de som valt nomadlivet som diplomat. Och lärt sig att njuta av anonymitet och diskretion. Dvs finess och en förmåga att operara i det dolda. Nåväl, viss avundsjuka finns väl vad gäller badvänninernas formidabla utrustning...
Bröd och vin.
Sportlov i trendiga Jämtland med Åre bageriet och Willy Wonka inspirerade chokladfabrien var friskt och helt utan uppkoppling mot bloggosfären
Äntligen lite nattvardsvin; 2001 Chateau Lagrange, Grand Cru Classé och surt brytbröd från nyöppnade "fabrique" på dramatiska Nybrogatan.
M.a.o. ett veckoslut på lut igen. En dov sluten Saint-Julien från vänstra stranden öppnar sig i takt med Skavlans förhör av rakade rikshuvuden. Och så säkerhetsnörden Örjan Lax i bästa form, förstås... Hjälp!
Ja, ungefär lika komplex är denna klassiska bordeaux. Den är direkt, smal och rodnar vackert i glaset, efter en dryg timmas dekantering. Syresättningen ger anis, frukt och rikliga tanniner ger spänstiga aromer, som sig bör med 62% Cabernet Sauvignon.
Till den lite ost och bröd; rågsurdeg från Fabrique med mogen Morbier är förträffligt. Bageritipset kommer till mig med doft av vår och värme.