Italico
Med i paketet kom även Le Focaie 2006 Rocca di Montemassi. Ett lättare oklassifierat vin som passade till kalla charkuterier och insalata di Pasta al Pesto och Taleggion.
Möjligen kunde man invända att eftersmaken var lite tam och chokladtonerna inte så värmande i höstrusket. Nåja, under hundringen och gjutet till en kall buffet med törstiga gäster. Finns även på låda. Prego!
Födelsedagsdricka
Festligheterna har kroatisk hedergäst och inleds med kall och krispig Perrier Jouet Grand Cru följt av prestigefull 2004 Cuveé Catherine Grand Cru från Weinbach Alsace (Riesling) och till slut svågerns gåva; 2006 Deux Montilles Rully Blanc 1er Cru Les Cloux.
Den vita Bourgognen är tät, tropisk och full av kittlande mineraler. Den feta aromen ger citron, persika och päron samt en hel del rökighet. Chardonnay druvan har bearbetats på ett omsorgsfullt sätt och man har inte sparat på den ljuvliga Volnay kvaliteten.
Glittrande
Just det ordet marknadsför Three Town's nya premium lageröl. Tyvärr är upplevelsen föga glittrande. Det mesta handlar om några volymprocent alkohol än det intetsägande Sommarölet. Dock inget att klaga på stylingen - höstligt med brunt glas alt svart dekorerad burk.
TT vinner inga nya klienter utan behåller enbart gubbarna i parksoffan där pris och volym räknas. 5.2 & alkohol och en säregen blaskighet förtar upplevelsen redan vid första slurken.
Oktobertest
Volym räknas ju i dessa sammanhang, även om jag helst vill ha slankhet och sensuell doft... less is more! Finess och fingersalva bidrar alltjämt till ett grepp över situationen och nu återgär vi till svagare drycker igen.
Veckan som gick var lång och innebar svalt urval på flera platser.
Kosovanskt Peja Pilsner och ungersk Dreher släcker törst och stress i en ständigt föränderlig värld. Moder Tereza Torget i Pristina och Franz Lizt gatan i Budapest kryllar av fortf somriga flanörer som söker flärd i den ljumma natten. Jag insuper och kastar mig snabbt tillbaka till höstblåsten i huvudstan.
Spanish delights
Winefriends tested Pazo de Barrantes Albariño, 2006 Aalto Ribera del Duero , 1997 Rioja Alta Gran Reserva 904, 2001 Rioja Finca Valpiedra Reserva and Emina semidulce 2007 to Tapas (Serrano, Chorizo and Manchego) Paella and gaspacho. 
Apricot scented Albariño produced a fairly dry but full mouth experience with a smooth sparkling finish. Unshamed and proud in its strive to give the entrence a challenge it spread out generously at a higher temprature. I won't hestistate to serve this wine to fried fish or shrimps.
The ruby red Aalto Ribera was indeed outstanding with its robust bouquet, filling the pallette with typical Tempranillo and Sauvignon fragance. This perfect balanced wine offered a very exclusive and long lasting aftertaste. Spicy food should be avoided and wine sipping favored since this wine need space, but no patience because impact is immediate.
Vertical test of Rioja's displayed very different colors and the classical spanish sunny taste. Light and elegant 1997 matched perfect with the Paella vs the younger (very priced) brother offered weight and traditional oaked vanilla noose. Both were saluted by all and I would say we experienced a Rioja revival with a smooth feeling. Not too late.
Unoaked yellow-green colored, semi-sweet and fruity Emina supported vanilla flavored taste in the Flarncake. Fresch and clean with elegance it matched sweet almonds on top of the cake, which dominated this experience. Perhaps Emina was not too fermented?
Festivitas was accompanied by lovely music: Ljuvliga spanska...
And finally, many thanks goes to the Spanish Embassy for its support and advice.
Flintsten
