Vann Spa
Glömt att notera erfarenheter från trettondagsäventyret i Bohuslän.
Ett dygn på Vann Spa i Lysekils utkanter gav mersmak. Det av Gert Winblad designade Spa:t ståtade med generösa faciliteter: rymlig lobby med klarfärgad konst och stor mängd levande ljus gav ett varmt välkomnande i den trettongradiga kylan. Resturang och barer också stylade enligt det nya decenniets krav på brun-svarta nyanser i smal förpackning. Breda Fogiasoffor i gråton och ryamattor bidrog till värme innanför de stora glasfönstren mot Gullmarns frusna vatten.
I matsalen satsade den unge hovmästaren på inövat kallprat och skolad teknik. Där finns en del att slipa på enär resturangmiljön har potential. Menyn var inspirerad av trakten; havsfisk och hjort. Vinlistan OK men saknade kvalitativa glasalternativ. Det gjorde dock inte öl diton, om än lite slarvig avkylning.
Rummen förvisso stylade men inte bortom klassisk konferensanläggningsprofil. Även där helt och rent med intressanta belysningslösningar.
Och i Spa:t kunde ett fåtal baddjävlar simma runt i sex olika pooler med tempratur-, ljus- och ljudvariationer. Skönt! Saknar dock utomhusbubbel. Därtill panoramabastu, turk och finnsauna. I övrigt rent, tyst och fruktigt. Behandlingarna på nedre botten hade tydlig feelgoodkaraktär och satsade hårt på mangoinpackning och havssaltspeeling. Också skönt. Min underbens- och handkur var avslappnande och nästan suggestiv i sin blommiga stearinsljusmiljö. Gott handlag om än lite väl ambitiöst...
Ett dygn på Vann Spa i Lysekils utkanter gav mersmak. Det av Gert Winblad designade Spa:t ståtade med generösa faciliteter: rymlig lobby med klarfärgad konst och stor mängd levande ljus gav ett varmt välkomnande i den trettongradiga kylan. Resturang och barer också stylade enligt det nya decenniets krav på brun-svarta nyanser i smal förpackning. Breda Fogiasoffor i gråton och ryamattor bidrog till värme innanför de stora glasfönstren mot Gullmarns frusna vatten.
I matsalen satsade den unge hovmästaren på inövat kallprat och skolad teknik. Där finns en del att slipa på enär resturangmiljön har potential. Menyn var inspirerad av trakten; havsfisk och hjort. Vinlistan OK men saknade kvalitativa glasalternativ. Det gjorde dock inte öl diton, om än lite slarvig avkylning.
Rummen förvisso stylade men inte bortom klassisk konferensanläggningsprofil. Även där helt och rent med intressanta belysningslösningar.
Och i Spa:t kunde ett fåtal baddjävlar simma runt i sex olika pooler med tempratur-, ljus- och ljudvariationer. Skönt! Saknar dock utomhusbubbel. Därtill panoramabastu, turk och finnsauna. I övrigt rent, tyst och fruktigt. Behandlingarna på nedre botten hade tydlig feelgoodkaraktär och satsade hårt på mangoinpackning och havssaltspeeling. Också skönt. Min underbens- och handkur var avslappnande och nästan suggestiv i sin blommiga stearinsljusmiljö. Gott handlag om än lite väl ambitiöst...
Kanel&Kakao
Pasta, bröd och vin är föda efter en köldmil kring Kottlasjön - där det f.ö. finns isbjönar...!
2004 Chianti Classico Poggio Teo är värd att notera för den som vill ta en klunk med typisk Brunellostil. Lätt, vikande tanniner och en rejäl potion kanel och choklad i en modern förpackning. Alltså, Sangiovese i bästa stil utan överdrifter, som vinagenten förkunnade.
Belissimo!
Missa inte din fryskalla Nastro Azzurro från Peroni! Dvs som uppvärmning.
2004 Chianti Classico Poggio Teo är värd att notera för den som vill ta en klunk med typisk Brunellostil. Lätt, vikande tanniner och en rejäl potion kanel och choklad i en modern förpackning. Alltså, Sangiovese i bästa stil utan överdrifter, som vinagenten förkunnade.
Belissimo!
Missa inte din fryskalla Nastro Azzurro från Peroni! Dvs som uppvärmning.
Grönt är skönt
Ny klassisk Veltliner med säregen grape, ananas, päron och spritz förkyller kall fredagstallrik. 2008 Hiedler Grüner Veltliner är nyinkommen och ger typisk pepprighet och rondör. Allt för en mycket anständig peng.
Alltså, åter till drykesrutinerna efter veckor av pilsner och champagne pimplande. Sehr schön!
Alltså, åter till drykesrutinerna efter veckor av pilsner och champagne pimplande. Sehr schön!
Absolut
Under 2009 har vårt folk fortsatt att missbruka modeordet; "absolut" i stället för det enkla "ja eller ja tack". Nu måste det vara slut med käckt stureplanslingo!
Detta konstaterade den konstnärlige professorn i sitt nyårstal som främst fokuserade på borgligheten illustrerat i familjen Strauss musikaliska förvecklingar. Vi njöt en kavalkad av filmaticerade kompositioner och lärde oss mycket mer om dåtidens valser och polkor samtidgt som framförallt Johann seniors fasoner visavi sina inte obegåvade söner. Och inte minst om hur 1800-talets klassiska stil blev ett genombrottet för borglighetens kulturella utveckling, där till och med lillebror Eduard Strauss som diplomat lyckades skapa ljuv musik.
Innan denna omfattande musikbetraktelse avnjöts en stor festmåltid i Brunnby församlingshem. Hummer och musselsoppan spolades ned med blommig och stadig Taittinger Millesimé 2002, piggvaren och hjorten ackompanjerades av 2005 Morey-Saint-Denis och Clos des Ormes 1:er Cru och till osten en 2005 Riesling Auslese - Horst Löwenstein.
Bourgognen var nog lite ung men ändå vuxen uppgiften och skänkte oss alla bybor stram finfruktighet. Doktorn övervägde länge att slänga in den dyrare Drouhins 1995 Pommard-Epenots men tur var väl det då Georges Ligniers et Fils finlemmade omogna pinottolkning spred en doft av både borglighet och wienertoner. Dock inte alldeles prisvärd, ens en nyårsafton - tyvärr. Möjligen borde temperaturen ha sänkts en liten aning före inmundigandet.
Och till tolvslaget och decennieskiftet Taittinger Nocturne - en nästan halvsöt variant (18 gr restsocker). Alltså, en riktigt brödig och nötig pärla till gåslevern och det fantastisk sprakande fyrverkeriet med höjd. Tack Danko!
Detta konstaterade den konstnärlige professorn i sitt nyårstal som främst fokuserade på borgligheten illustrerat i familjen Strauss musikaliska förvecklingar. Vi njöt en kavalkad av filmaticerade kompositioner och lärde oss mycket mer om dåtidens valser och polkor samtidgt som framförallt Johann seniors fasoner visavi sina inte obegåvade söner. Och inte minst om hur 1800-talets klassiska stil blev ett genombrottet för borglighetens kulturella utveckling, där till och med lillebror Eduard Strauss som diplomat lyckades skapa ljuv musik.
Innan denna omfattande musikbetraktelse avnjöts en stor festmåltid i Brunnby församlingshem. Hummer och musselsoppan spolades ned med blommig och stadig Taittinger Millesimé 2002, piggvaren och hjorten ackompanjerades av 2005 Morey-Saint-Denis och Clos des Ormes 1:er Cru och till osten en 2005 Riesling Auslese - Horst Löwenstein.
Bourgognen var nog lite ung men ändå vuxen uppgiften och skänkte oss alla bybor stram finfruktighet. Doktorn övervägde länge att slänga in den dyrare Drouhins 1995 Pommard-Epenots men tur var väl det då Georges Ligniers et Fils finlemmade omogna pinottolkning spred en doft av både borglighet och wienertoner. Dock inte alldeles prisvärd, ens en nyårsafton - tyvärr. Möjligen borde temperaturen ha sänkts en liten aning före inmundigandet.
Och till tolvslaget och decennieskiftet Taittinger Nocturne - en nästan halvsöt variant (18 gr restsocker). Alltså, en riktigt brödig och nötig pärla till gåslevern och det fantastisk sprakande fyrverkeriet med höjd. Tack Danko!