Varats olidliga lätthet.

Kundera skildrar det subtila. Jag det konkreta.

Gårdagens hemmapizza med ett par flaskor svinkall
Coors Light tog mig fram till ännu en sporthelg där lätthet blev avgörande. Smak och kalorisnålhet balanserar och jag får äntligen ett sportigt fegisöl. Ändå med rondör och inte obetydliga former. Lättflyktig helt naken friskhet med citruston och knäckig maltighet känns lika fräscht som Obamas Förenta Stater. 



Pizzan bakad på välkavlad botten med pesto, tapenade och tomat bas rikligt basilikakryddad med finklippt skinka samt skogchampinjon toppad med mozzarella och paremasan kompletterar finfint. Och oregano förstås. Belissimo!



Tidig revelj följt av raska gossar på plastgräs gav förhoppningar om en blommande vår, fyllt av knoppande lövverk gisslar även den mest luttrade. Jag plussar på och tror på understödjande bastoner.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback