Ja tänka sig hur märkliga ordvändningar och på varann staplade adjektiv kan förekomma i vinrecentioner.

Alla minns vi Carl-Jans putslustiga bildspråk där "klapprande hästhovar" och "fuktiga lövhögar" fick illustrera smaker och dofter i en kackafoni av sällan skådat slag. Men, nu har jag hittat en riktig rökare som spänner bågen ytterligare nämligen, B-G Kronstams semantiska krumbukter i en smått erotisk ambition att beskriva det vin jag själv torrt torgfört nedan. 

Stellenzicht Pinotage: "Smaken är extremt generös och direkt förförisk med en mulligt geléfruktig, lång, välsnidad palett. Rent kroppsligt tangerar det de mulliga frestelserna ovan." Detta är konstnärligt för att inte säga pornografiskt och starkt manupulativt! Man frågar sig om pavan också kan dansa eller rent av strippa!?

Att knappa på med sensuella anspelningar varavat med emellanåt smygbisarra doftanimationer kan ju också avhålla den mest bevandrade vinvännen. Någonstans hörde jag att den Ständige sekreteraren tydligen rekommenderar klarhet och begreppslighet när det gäller nyttjandet av det svenska språket. 

Jag är böjd att hålla med, men ett och annat lustigt superlativ måste ju föras dit, trots att de flesta vinerna egentligen inte borde behöva omständliga och förskönande omskrivningar. Lex supersofia!