Kanel&Kakao
Pasta, bröd och vin är föda efter en köldmil kring Kottlasjön - där det f.ö. finns isbjönar...!
2004 Chianti Classico Poggio Teo är värd att notera för den som vill ta en klunk med typisk Brunellostil. Lätt, vikande tanniner och en rejäl potion kanel och choklad i en modern förpackning. Alltså, Sangiovese i bästa stil utan överdrifter, som vinagenten förkunnade.
Belissimo!
Missa inte din fryskalla Nastro Azzurro från Peroni! Dvs som uppvärmning.
2004 Chianti Classico Poggio Teo är värd att notera för den som vill ta en klunk med typisk Brunellostil. Lätt, vikande tanniner och en rejäl potion kanel och choklad i en modern förpackning. Alltså, Sangiovese i bästa stil utan överdrifter, som vinagenten förkunnade.
Belissimo!
Missa inte din fryskalla Nastro Azzurro från Peroni! Dvs som uppvärmning.
Enotria Tellus
Jag håller halvblind vinprovning för kollegorna. Det blev rött italienskt gangstervin i Konstakademins pampiga lokaler, med viss Bellini atmosfär.
Intro om romarnas ekfat, italiensk otvungenhet och matglädje samt om vikten att bygga smakbryggor. I detta fall Peccorion Romana och nedkokt balsamvinäger. Därtill prat om Sangiovese och Nebbiolo druvornas komplexa karaktär samt frågesvar om super-Tuscany från kunnig göteborgare liksom receptivitet från törstig juvenalare.
I glasen fanns:
* Vitiano från Falesco 2007: mjukt merlotbaserat vin med mjuka och insmickrande tanniner.
* Peppoli från Antinori 2007: ung, örtig chianti med choklad och tobaks profil. Inget fiasco!
* Barbaresco från Vogheri 2003: ett fynd med animalisk, rosig, tryfflig och komplex. Prisvärd!
Kvällen avslutas med italico buffet och talträngdhet - Signiore Dottore Franco reflekterar och Don Håkan belönar, betraktar och berömmer nästan alla.
Intro om romarnas ekfat, italiensk otvungenhet och matglädje samt om vikten att bygga smakbryggor. I detta fall Peccorion Romana och nedkokt balsamvinäger. Därtill prat om Sangiovese och Nebbiolo druvornas komplexa karaktär samt frågesvar om super-Tuscany från kunnig göteborgare liksom receptivitet från törstig juvenalare.
I glasen fanns:
* Vitiano från Falesco 2007: mjukt merlotbaserat vin med mjuka och insmickrande tanniner.
* Peppoli från Antinori 2007: ung, örtig chianti med choklad och tobaks profil. Inget fiasco!
* Barbaresco från Vogheri 2003: ett fynd med animalisk, rosig, tryfflig och komplex. Prisvärd!
Kvällen avslutas med italico buffet och talträngdhet - Signiore Dottore Franco reflekterar och Don Håkan belönar, betraktar och berömmer nästan alla.
Motspänstigt
Veckan till ända och till pastan som aldrig blev kokt - pga elfel - blev det 2006 Brancaia Chianti Classico (DOCG). Ett prestigevin som i detta fall inte i alla delar motsvarade förväntningarna. Ändå gläds jag åt att jag lyckades greppa två av tre tillgängliga buteljer på SB shopen - bakom glasväggen...
Ingredienserna fanns där men de var lite kantiga och allt för smala i sin tydliga ambition att imponera. Misstänker att mognaden saknades och om några år blir det bättre. Trägen vinner.
Många sensuella smaker trängs i ett vin som behöver hög temperatur för att komma till sin rätt. Rostade fattoner varvat med lakrits och en del typisk Sangiovese charm; choklad och mörka körsbär samt örtighet. Jag tycker mig kämpa mot ett stolt stramt vin med slank lekamen som inte vid första daten öppnar på förlåten.
Ingredienserna fanns där men de var lite kantiga och allt för smala i sin tydliga ambition att imponera. Misstänker att mognaden saknades och om några år blir det bättre. Trägen vinner.
Många sensuella smaker trängs i ett vin som behöver hög temperatur för att komma till sin rätt. Rostade fattoner varvat med lakrits och en del typisk Sangiovese charm; choklad och mörka körsbär samt örtighet. Jag tycker mig kämpa mot ett stolt stramt vin med slank lekamen som inte vid första daten öppnar på förlåten.
Italico
Gårkvällens italienska buffet kom åkande från Ost&Deli i Västervik.
Med i paketet kom även Le Focaie 2006 Rocca di Montemassi. Ett lättare oklassifierat vin som passade till kalla charkuterier och insalata di Pasta al Pesto och Taleggion.
Möjligen kunde man invända att eftersmaken var lite tam och chokladtonerna inte så värmande i höstrusket. Nåja, under hundringen och gjutet till en kall buffet med törstiga gäster. Finns även på låda. Prego!
Med i paketet kom även Le Focaie 2006 Rocca di Montemassi. Ett lättare oklassifierat vin som passade till kalla charkuterier och insalata di Pasta al Pesto och Taleggion.
Möjligen kunde man invända att eftersmaken var lite tam och chokladtonerna inte så värmande i höstrusket. Nåja, under hundringen och gjutet till en kall buffet med törstiga gäster. Finns även på låda. Prego!
Holistiskt
Ny Chianti på Bolaget lockade till okomplicerad tavolo di Italico. Jag chansar och träffar inte utanför tavlan...
Även om vårens prickskytte på mindre rörliga mål inte varit alltför framgångsrikt. Att brottas med verkligheten är jämt en utmaning, oavsett grepp.
2005 Canonica a Ceretto, Chianti Riserva är verkligen ett sammansatt och komplett vin i sitt trots allt modesta prissegment. Holismen framskymtar i vinets typiskt lätta eleganta toskanska profil där en säregen sötma kompletterar andra rökigare dofter och en bastant smak. Finfint till bakplåtspizzan, lyxpastan eller den lufttorkade skinkan.
Innan vinsippandet trivs nog alla med en uppfriskande uno birra; Peroni Nastro Azzurro. Ett flyktigt öl som måste konsumeras molto freddo. Annars känner man inte avsikten att just bara förfriska utan alltför bestående intryck. Med några balsam späckade grizzini i andra handen rinner detta sportiga öl ned lätt i den torra strupen.
Även om vårens prickskytte på mindre rörliga mål inte varit alltför framgångsrikt. Att brottas med verkligheten är jämt en utmaning, oavsett grepp.
2005 Canonica a Ceretto, Chianti Riserva är verkligen ett sammansatt och komplett vin i sitt trots allt modesta prissegment. Holismen framskymtar i vinets typiskt lätta eleganta toskanska profil där en säregen sötma kompletterar andra rökigare dofter och en bastant smak. Finfint till bakplåtspizzan, lyxpastan eller den lufttorkade skinkan.
Innan vinsippandet trivs nog alla med en uppfriskande uno birra; Peroni Nastro Azzurro. Ett flyktigt öl som måste konsumeras molto freddo. Annars känner man inte avsikten att just bara förfriska utan alltför bestående intryck. Med några balsam späckade grizzini i andra handen rinner detta sportiga öl ned lätt i den torra strupen.
Lata dagar
En ovanligt tyst dag där huvudstadsflärden inte gjorde sig påmind, alls. Istället sol och kyliga vindar från västerhavet. M.a.o. semesterkänsla. Och en sista vila innan morgondagens återtåg mot stan och vardan.
Till aftonen italiensk skaffning med luftorkad skinka och osttärningar på Sovrano, en torrare något mer smakrik parmasantyp som imponerade med sin nötaktiga och söta smak. Unik då den framställs både på buffel- och komjölk. Läckert ihop med balsamico crissinis doppade i tapenade.
Därtill ett lättare vin från pittoreska Toscana; 2005 Salvareggi (nr. 12356, 119 sek). En blandning av Sangiovese, Merlot och Cabernet Sauvignon med frisk fatighet och rosmarinkrydda. Jag saknar de franska tonerna och lyckas dessvärre inte tvätta bort chiantikänslan. Nåväl, en värdig utmanare till Falescos innovativa blandningar utanför det snäva kvalitetsvinssegmentet i Italien.
Till pastan den lokala bagarens pestogrillierade bröd baserat på surdeg och olivolja.
Till aftonen italiensk skaffning med luftorkad skinka och osttärningar på Sovrano, en torrare något mer smakrik parmasantyp som imponerade med sin nötaktiga och söta smak. Unik då den framställs både på buffel- och komjölk. Läckert ihop med balsamico crissinis doppade i tapenade.
Därtill ett lättare vin från pittoreska Toscana; 2005 Salvareggi (nr. 12356, 119 sek). En blandning av Sangiovese, Merlot och Cabernet Sauvignon med frisk fatighet och rosmarinkrydda. Jag saknar de franska tonerna och lyckas dessvärre inte tvätta bort chiantikänslan. Nåväl, en värdig utmanare till Falescos innovativa blandningar utanför det snäva kvalitetsvinssegmentet i Italien.
Till pastan den lokala bagarens pestogrillierade bröd baserat på surdeg och olivolja.
La Bella Donna
Veckoslutet kom igår på bistro Aubergine med Antinori Chianti Classico Riserva, förstås. Sällskapet var prövande och jag smuttade försiktigt, ganska fokuserat till en början. Efter ett tag mer spontant. Till slut passionerat.
De varma chokladtonerna varvades med de vilda körsbärens traditionellt aristokratiska arom. Diskret kände jag vaniljen från Antinoris exklusiva ekfat. Och plötsligt oväntad harmoni, trots den strama men ändå generösa parfymerade gestaltningen. Rökigheten fanns där, om än bara förnimmande. Så också plommonens saftighet.
Det sägs att små hårda mörka körsbär - chiantins skäl - är naturens första gåva efter vintern. Oavsett årstiden begåvades jag med en alldeles lagom dos naturlig skönhet. Genom glasets tegelröda skimmer avtecknades chiantins bella figura. Slank, bedårande och lite rastlös men ack så preserverad.
Länge sitter eftersmaken kvar på tungspets och läppar.
De varma chokladtonerna varvades med de vilda körsbärens traditionellt aristokratiska arom. Diskret kände jag vaniljen från Antinoris exklusiva ekfat. Och plötsligt oväntad harmoni, trots den strama men ändå generösa parfymerade gestaltningen. Rökigheten fanns där, om än bara förnimmande. Så också plommonens saftighet.
Det sägs att små hårda mörka körsbär - chiantins skäl - är naturens första gåva efter vintern. Oavsett årstiden begåvades jag med en alldeles lagom dos naturlig skönhet. Genom glasets tegelröda skimmer avtecknades chiantins bella figura. Slank, bedårande och lite rastlös men ack så preserverad.
Länge sitter eftersmaken kvar på tungspets och läppar.
Pronto!
Ute på Höglandet provar politiska polare Vino Rosso. Därtill en läcker tacksägelseanrättning med utsökt palsternackspuré.
Provningsledaren häller upp en Batasiolo Barolo 1996. Med traditionellt samlad min beskriver han attributen; tryffel, viol, hallon, jord och därmed den bitterljuva mystik som Nebbiolodruvan bjuder oss på när den stått i flaskan minst tio år, men följd att tanninerna är graciösa och behagliga. Den lätt grumliga brunröda drycken är förförisk och tjäratonen är älskvärt dimmig. Belissimo!
Utmanaren ställer fram ett klassiskt alternativ; Poggio San Polo Brunello di Montalcino 2003 (nr. 97666, 355.00 sek). Och tar oss sen med lätthet ut över det rika Sangiovese landskapet fyllt av kryddiga fraganser; lakrits, choklad, örter, körsbär och läder. När glaset fått rikligt med syre debuterar även den harmoniska doften av förmultnade löv och Brunellons rika register av murriga fattoner. Årgången är givietvis rätt och nu har jag hittat en favo-pava(rotti). Molto bene!
Jag bjuder på en "Super-Tuscany", Le Serre Nuove 2006 (nr. 97932, 389.00 sek) från Bolgheridistriktet. Ett kompakt bordsvin vars blåröda nästan rödsvarta färg sätter sällskapet på hårda prov. Även om vinet är ungt och lite ystert lägger det sig snart till rätta för en mjuk varm resa från tungspetsen till hjärtat... Den romantika resan bjuder på sensuell doft av körsbär, cassis, plommon och bitter mandel. Smaklökarna masseras med en sublim örtighet av mentol varvat med pizzakrydda och en mörkare chokladton. Perfetto!
Glömmer i hastigheten skålen i Lacroix, Champagne Millesime 1998. Ett säkert kort från Brysselårens glansdagar.
Och tillslut, en slank butelj från källarens botten; Marc Kreydenweiss Grand cru Pinot Gris Moenchberg - Verdanges Tardives 2005 ("Le Moine"). Den smått suggestiva doften av aprikoser, jordgubbsgodis och söta kanderade äpplen påminner om en komplett quvinnas parfym.
Provningsledaren häller upp en Batasiolo Barolo 1996. Med traditionellt samlad min beskriver han attributen; tryffel, viol, hallon, jord och därmed den bitterljuva mystik som Nebbiolodruvan bjuder oss på när den stått i flaskan minst tio år, men följd att tanninerna är graciösa och behagliga. Den lätt grumliga brunröda drycken är förförisk och tjäratonen är älskvärt dimmig. Belissimo!
Utmanaren ställer fram ett klassiskt alternativ; Poggio San Polo Brunello di Montalcino 2003 (nr. 97666, 355.00 sek). Och tar oss sen med lätthet ut över det rika Sangiovese landskapet fyllt av kryddiga fraganser; lakrits, choklad, örter, körsbär och läder. När glaset fått rikligt med syre debuterar även den harmoniska doften av förmultnade löv och Brunellons rika register av murriga fattoner. Årgången är givietvis rätt och nu har jag hittat en favo-pava(rotti). Molto bene!
Jag bjuder på en "Super-Tuscany", Le Serre Nuove 2006 (nr. 97932, 389.00 sek) från Bolgheridistriktet. Ett kompakt bordsvin vars blåröda nästan rödsvarta färg sätter sällskapet på hårda prov. Även om vinet är ungt och lite ystert lägger det sig snart till rätta för en mjuk varm resa från tungspetsen till hjärtat... Den romantika resan bjuder på sensuell doft av körsbär, cassis, plommon och bitter mandel. Smaklökarna masseras med en sublim örtighet av mentol varvat med pizzakrydda och en mörkare chokladton. Perfetto!
Glömmer i hastigheten skålen i Lacroix, Champagne Millesime 1998. Ett säkert kort från Brysselårens glansdagar.
Och tillslut, en slank butelj från källarens botten; Marc Kreydenweiss Grand cru Pinot Gris Moenchberg - Verdanges Tardives 2005 ("Le Moine"). Den smått suggestiva doften av aprikoser, jordgubbsgodis och söta kanderade äpplen påminner om en komplett quvinnas parfym.
Påsvin
Inför profilprovningen av italienska viner den 6 december ute på Höglandet konsulterar jag kunning representant för vinagenten Fondbergs. Vi snackar om Sangiovesekloner och Nebbiolovarianter samt svårigheten att tämja en passitojäst Corvina innan samtalet rinner över på temat påsviner.
Fondbergs är tydligen världsledande på "Bag utan Box", dvs treliterspåsar med trycktapp. En miljövänlig produkt för karaffpimplare och såna som vill grilla och pilla med tappar i trädgården eller i båten. Douglas Green Shiraz/CS kompotten från Sydafrika har emellertid fått fyra plus av Aftonbladets vinexpert. Det förebådar kanske en ny trend.
Jag är nog trots allt lite skeptisk byggt på min rädsla för svavelfällning, hastig oxidering och det faktum att kvalitetsvinet inte riktigt kommit ur säck i påse... Sen handlar det ju om känslan och atmosfären om den sanna feelgoodeffekten ska uppstå i stearinljusets flammande sken. Vissa saker ska man ha i flaskor, andra i påsar eller kartonger.
Fondbergs varslar dock om Chablis i påse lagom till sommaren. Och hoppas på ett förpackningsamarbete med Försvarsmakten. Jag håller tummen för alla BiB:are och BuB:are. Jag kommer att testa med stor förhoppning.
Jupiters blod
Äntligen en bra och prisvärd italienare. Inte sedan Brolios debut har det kommit något så kryddigt som 2003 San Leonino Riserva Chianti Classico (nr. 2332, 138.00 sek). Finsmakarsvågern på middag ställer krav både på kvalitet och kvantitet. Jag trivs med att dra upp korken ur en traditionell sangiovese från Toscana. Den doftar choklad, läder och har en plommonaktig fatton som inte ens viker för oliverna i vegolasagnen. Den långa lagringen - 18 mån - på slanonska och franska ekfat ger teglad färg och stram örtighet. Att buteljen både har rosa DOCG och "Gallo Nero" märkning runt kragen är väl förtjänt, Prego!
Gott Nytt År
Så var vi då inne i ett nytt vinår. Vem vet, kanske en tydligare satsning på bloggens utbud. VECKANS BUTELJ återkommer snart i någon form och möjligen något om vinresor.
Skumpan - en frisk men ändå ståndaktig Pol Roger - är uppdrucken och jag njuter av ett alldeles utmärkt vardagsvin: Serrata Belguardo (nr. 2295501, 129.00 sek) från Mazzei. Den säregna Maremma druvan ger mersmak väl i klass med Toscanakusinen Sangiovese. Pepprigt, örtigt och fylld med potenta aromer av körsbär och fat. Molto Bene!
Skumpan - en frisk men ändå ståndaktig Pol Roger - är uppdrucken och jag njuter av ett alldeles utmärkt vardagsvin: Serrata Belguardo (nr. 2295501, 129.00 sek) från Mazzei. Den säregna Maremma druvan ger mersmak väl i klass med Toscanakusinen Sangiovese. Pepprigt, örtigt och fylld med potenta aromer av körsbär och fat. Molto Bene!
Adventsnyheter
Nu lackar det och jag besöker öns restruktuerade butik och hittar 2005 Brancaia Tre (nr. 99595, 129.00 sek), bland decembernyheterna. En sk. supertoscana - eller lillebror i alla fall - där de njutbara druvorna Cabernet Sauvignon och Merlot mixas med den notoriska Sanginovesen. Förra julen läste jag i Wine Spectator om den nya kvinnan, Barabara, som står bakom Brancaias kamp för att nå ifatt Sassician i ära och berömelse, åtminstone när det gäller Brancaias flaggskepp, Il Blu. Dolce Mantrona!
Men nu när det stessiga julstöket kommer mot oss i rasande fart ger oss Tomten en pampig pava där en kryddad djurisk bouquet bjuder nötter, bigaråer, plommon, salvia och mörk cholkad. Mysigt och murrigt så det förslår. Pizzavin för den som inte hinner med mer men också vill njuta lite vanilj. Precis som sig bör blir det bara IGT-klassning, vino di tavola, för den som inte håller sig till vinlagen. Heller ingen rosa DOCG krage, ens om tomtenisse får dra en kanin ur säcken...
Men nu när det stessiga julstöket kommer mot oss i rasande fart ger oss Tomten en pampig pava där en kryddad djurisk bouquet bjuder nötter, bigaråer, plommon, salvia och mörk cholkad. Mysigt och murrigt så det förslår. Pizzavin för den som inte hinner med mer men också vill njuta lite vanilj. Precis som sig bör blir det bara IGT-klassning, vino di tavola, för den som inte håller sig till vinlagen. Heller ingen rosa DOCG krage, ens om tomtenisse får dra en kanin ur säcken...
Extrafermenterat
Efter en solig, frisk senhöstpromenad längs Skälderviksstranden korkar Arildsadvokaten upp en ambitös sällsynt värmande Corvinakompott; 2003 Masi Tommasi Amarone (nr. 249.00 sek). Medans jag smuttar dekanterar han i äkta kristall, förstås, och snart har den synnerligt bäriga småsträva smaken blivit inställsamt mjuk och nästan lite len. Detta prestigevin som ska inmundigas i ackompanjemang med en lammkryta har sin styrka i passitometodens skaljäsning där mörka komplext murriga chokladtoner varvas med en spänstig lätthet.
Syrligt
Norra Italiens - Sydtyrolen - f.n. mest spännande producent av potenta vitaviner är nog Terlan. 2006 Terlaner Classico (nr. 99407, 99.00 sek) är Bolagets senaste utgåva av Terlanviner. En ganska lyckad rättvis blanding av Chardonnay, Sauvignon Blanc och Pinot Blanc ger en fet fruktig arom. Pinoten dominerar men ändå exponerar vinet Sauvignonens syrlighet utan att bli flabbig. Därtill en diskret päron, blodgrape och honungssmak som passar bra till räkor och lättare ostar, varför inte en mogen Brie de Meaux!
Favorit i repris
Det går ju inte egentligen att misslyckas när det gäller italienskt vin, särskilt om du väljer en Sangiovese baserad Rosso di Montalcino (nr. 83454, 158.00 sek). I Sienatrakten förädlas den traditionella Chiantin till Montalcinoregionens anständiga pärlor; vardagsmässiga Rossi och helgmålsvinet Brunello. Mycket choklad, fat, örter och en hel del sammet. Funkar prima till både spagetti och torkad skinka.
Tillfälliga nyheter
I morgon torde det nog inte bli någon trängsel i SB:s butiker i City. Nyhetsvärdet är lågt och verkar utsatt för semestertorka, konstigt nog! Mycket franskt för ovanlighetens skull och en del Italien, Spanien och Sydafrika. Tunisien är den enda udda nyheten. Men där finns förmodligen några godsaker under den magiska hundralappen.
Bland de röda fastnar jag för välrenomerade Falescos Tellus (nr. 97284, 99.00 sek) fiftyfifty blandning av mjuka Merlot och robusta Syrah. Dock ingen rosa krage enär denna blandning inte inryms i den högre kvalitetsklassen DOC/DOCG inom ramen för de traditionsbundna italienska vinlagarna. Enligt utsago har Cotarella lyckats få fram ännu ett prisvärt, bärigt och synnerligen jordigt vin som säkert förgyller de allt mörkare sommarkvällarna.
Italien står även för mitt vittvinsval trots många spännande österrikare. Greco di Tufo (nr. 98109, 99 sek). Här finns grön kvalitetsmärkning DOCG bla därför att Terredora pressa ned sockerhalten och därmed skapat en slags exotisk torrhet. Något som är en prestation i södra Italien vid foten av de Umbriska kullarna. Jag vill minnas att DN eller SvD lyfte fram "den eviga" Grecon som ett vin med viss bystighet och charmig rondör eller motsv. Servera riktigt kallt till kräftstjärtar eller smör- eller panerstekt fisk.
Viva Italia!
Bland de röda fastnar jag för välrenomerade Falescos Tellus (nr. 97284, 99.00 sek) fiftyfifty blandning av mjuka Merlot och robusta Syrah. Dock ingen rosa krage enär denna blandning inte inryms i den högre kvalitetsklassen DOC/DOCG inom ramen för de traditionsbundna italienska vinlagarna. Enligt utsago har Cotarella lyckats få fram ännu ett prisvärt, bärigt och synnerligen jordigt vin som säkert förgyller de allt mörkare sommarkvällarna.
Italien står även för mitt vittvinsval trots många spännande österrikare. Greco di Tufo (nr. 98109, 99 sek). Här finns grön kvalitetsmärkning DOCG bla därför att Terredora pressa ned sockerhalten och därmed skapat en slags exotisk torrhet. Något som är en prestation i södra Italien vid foten av de Umbriska kullarna. Jag vill minnas att DN eller SvD lyfte fram "den eviga" Grecon som ett vin med viss bystighet och charmig rondör eller motsv. Servera riktigt kallt till kräftstjärtar eller smör- eller panerstekt fisk.
Viva Italia!
Passitovin
I Venetien i trakterna av det rosarosiga Verona framställs unikt vin på traditionelltvis. På torkvindarna ligger små högkoncentrativa russinliknande druvor och drar sig i väntan på buteljering. Den sk. Passitometoden har länge givit oss ett tätt och fullmatat vin.
"Bitterljuvt" skriver Kronstam i DN om krutpaketet Allegrini Amarone Classico (nr. 97039, 395.00 sek). Jag säger "onödigt dyrt för den som vill ha nått extrafermenterat" och föreslår tvärsäkert vinkunnig dam på Systembolget att i stället ta en Amarone della Valpolicella från Luigi Righetti (nr. 85048, 154.00 sek) alt en Campolieti Ripasso (nr. 6792, 79.00 sek).
I Köpenhamn för nått år sedan kom jag och svågern över ett antal flaskor för bara 75.00 danska stycket. Och även där infinner sig en kraftig smak av choklad, plommon, lakrits och mint. En pepprig baston som går mot mogna körsbärskärnor ger dig en skön sträv fyllighet som inte alls blir så där alkoholig som en del andra på torkmattor utjästa Corvinadruvor kan ge upphov till.
Annars kan man alltid välja den lite mildare och mindre alkoholstarka Ripasson som jäst på skalresterna från det sötare Reciotovinet. Dock, alltjämt bittert (amare) och med en högre andel av hjälpdruvorna, Molinara och Rondinella. Inställsamt och lite små sött, ungefär som relationen mellan tuffa Barolo och smarta Barbaresco i en annan del av norra Italien (Piemonte).
Doppar du sen den minst tvåårslagrade parmesanosten i en kopp nedkokt balsamvinäger får du en stadig och kletig eftersmak som inte ger sig av i första taget. Va Bene!
Carnevale
I det sköna Umbrien strax norr om den eviga staden klättrar både städer och vinrankor upp på de toppiga kullarna. Den brunaktiga sandjorden ger landskapet en viss sensualitet och det gäller också i högsta grad signiore Cotarellas fantastiska merlotviner.
Likt bockarna Bruse stiger Falescos syskonskara en efter en upp på bron och, nu är det mellanbrodern Pesano 2003 (16.90 Euro på Maxi Vins) som utsatts för det elaka trollets grymma uppmärksamhet.
Denna mörkt rödbruna kompakta merlot är verkligen en karneval av smaker; likt ett välstädad stall bjuder den på strikta tanniner som blandas harmoniskt med svarta oliver, varm vit choklad och salta mineraler. Doften av mörkrostade kaffebönor i bästa espressostil parat med en nyekad vaniljsmak skapar en arom som envist vägrar släppa sitt grepp om smaklökarna.
Förstår att även denna broder, liksom Vitiano, fallit vingurun Robert Parker på läppen (89 p) så nu återstår bara för storebror Montiano att klampa upp på bron. Man inser att Petrus ligger begraven i Vatikanen och inte i St Emilion...
Anitra, släpp in alla bockarna i din katalog! Nu åker jag till Stockholm och kollar vad som bjuds i det italienska facket!
