På temat givmilda svågrar kan jag inte undanhålla er ett par rader om upplevelsen när min andra, också jaktintresserade, svåger i trädgårdsvarubranschen sköt upp korken på en Palmer & Co Brut Millésime 1998 (nr. 7867, 243.00 sek). Här talar vi om en uppfriskande upplevelse som tangerar Sir Winstons måtto i alla delar, trots att vi inte talar om hans favorit Pol Roger: snustorr, äpplig, tropisk med distinkt mineralton och en söt brödig arom. Denna hyfsat billiga och potenta champagne gick bra både till den rökta laxen och senare även till de belgiska pralinerna från Godiva (som jag bidrog med). Att det sedan också handlade om en sån där märkvärdig årgångschampagne gjorde inte saken sämre och nu väntar jag bara på tillfället att få testa Palmers Blanc de Blanc, som tydligen också håller måttot.