Så var då årets generöst prissatta leverans från Lacroix här och jag skjuter snabbt upp en halva vanlig brut och väntar med den folieinpackade årgångschampagnen. Som vanligt smakar det helt rätt. Mina smågrabbar har ju ett fenomenalt luktsinne och säger pricksäkert; citron, mango och rostade mackor med en smygande russinton...

Just det! Stor skål för min kollega lantbruksrådet som hinner med detta vid sidan av "capandet" i rådet. Östgöte gu sche lov!

Det är klart att gossarna även fick doppa tungspetsen för att säga sur äppeljuice med alltför många bubblor! Nåja...! Jag tycker att smaken har en ovanlig spänst med en pondus som inte utesluter fortsatt sippande vid middagsbordet.

Ja, då var det ju den där måltidsbryggan som allltid måste ordnas minutiöst så att man inte tar udden av denne ädle korsriddares svärd. Lättpepprad norsk gravlax är ett okontroversiellt val men tomat och olivtaboulén vart en mer jämnstark duellant. -Same procudure...!